Ölrapport från Island - del I

Inget bloggande senaste tiden har sin förklaring. Jag är nyss hemkommen från en vecka på Island. Jag har rest en hel del i mina dagar och denna resa är lätt en av de bästa. Reykjavik är en mycket charmig, mysig och trevlig stad, och naturen på ön är något väldigt unikt och minst sagt fantastisk. Ska ni åka dit så kan jag rekommendera The Golden Circle, Blue Lagoon och lägg minst en förmiddag på lite ridning. Badhusen inne i Reykjavik är också värda ett besök.

Islänningarna är mycket trevliga, men att landet är på väg in i konkurs är ju inget konstigt. Folket lever över sina tillgångar så det sjunger om det, och reykjavikborna gör anspråk på att bli det nya Hollywood. Suck!

Naturligtvis drack det en hel del öl (12-15 olika sorter), och i ölväg har Island ett mycket spännande sortiment att erbjuda. Jag ska summera alla de ölsorter som dracks, och med korta kommentarer för var och en. Detta inlägg blir del 1 av sammanlagt 3 delar som beskriver de öl jag testade under min semester.

Mori 5,5 %
Mori är som så många andra öl på Island bryggd av Ölvisholt Brugghús i närheten av Selfoss på Södra Island. Ett rödfärgat öl som till smak och lukt påminner om skog. Med det menar jag förnimmelser av barr, kåda och citrus. Lätt kolsyrad, skummet lägger sig direkt. Tydligt inslag av humle, lite för mycket för min smak. Men en ganska snäll och go öl som får medelbetyg. 2.5 (5.0).

Polar Beer 4,7 %
Polar Beer är en skapelse av bryggeri Ölgerdin Egill Skallagrimsson. Polar Beer som öl började tillverkas för brittiska trupper som var på Isländsk mark under andra världskriget. Ölgerdin i sig startade 1913. Alkohol i alla dess former förbjöds på Island 1912 och fram till den 1 mars 1989. Undantaget var då Ölgerdin som fick speciallicens att brygga stark öl avsedd endast för stationerad militär under världskrigen. Polar Beer återupplivades i samband med 20-årsfirandet av Beer Day, och är mildare än sin föregångare. Ett friskt och helt okej öl som inte utmärker sig på något sätt, men särskilt med tanke på historiken, väldigt rolig att testa. Betyg: 3.0 (5.0).









Thor Pilsner 4,6 %
Thor Pilsner bryggdes första gången 1897. Som namnet säger en helt vanlig pilsner som är mycket ljus och lite humlebesk. Kraftigt skum som hängde med länge. En lättdrucken öl som försvann ner i strupen på 2 sekunder. Varken dålig eller bra, egentligen rätt meningslös. Betyg: 2.0 (5.0)













Lava 9,4 %
Liksom Mori bryggd av Ölvisholt Brugghús. Lava, en imperial stout var det öl som jag hade mest förväntningar på, och som tyvärr blev den största besvikelsen. Spritsmaken tog helt över smakupplevelsen. Smak och lukt annars detsamma, det vill säga kaffe, choklad, lakrits och svart bolmande industrirök. En till färgen oerhört svart öl och kolsyran ganska kraftig, vilket var ett plus. Kladdig i konsistensen. Lava kan liksom Mori köpas på Bishop Arms i Malmö. Såg mycket inbjudande ut men rekommenderas alltså inte. Betyg 1.5 (5.0).






Ölvisholt Suttungasumbl 7,2 %
Detta öl i belgisk stil med det smått obegripliga namnet var en exceptionell upplevelse. Mycket komplicerad att beskriva. Bryggd på isländska blåbär och kråkbär (Sic!). Ett genuint hantverk som jag tror att de flesta hade uppskattat. Första sippen är lite bitter och bitterheten finns hela tiden med i bakgrunden på ett fint och balanserat vis. Ölet är särskilt i avslutningen kryddig, och med jästiga toner. Vid upphällningen grumlig, och grumliga öl upplever jag som en fin liten present eller julklapp. Mums. Livlig kolsyra som kittlar i munnen. Betyg: 5.0 (5.0).