Rogue XS Imperial Younger's Special Bitter (7,4 %)

Nu är julen och allt firande över, kalas den 23:e och julafton i 2 fantastiska hus, med fantastiska människor (jag gillar gårdar, eller lantegendom, eller whatever, jag vet inte riktigt hur husen benämns) var underbart trevligt. Morgonen nuförtiden börjar med att mocka boxar och mata hästar vid 07.30-snåret. Härligt (oftast, inte alltid :-) ). Och bilen är inköpt och glänser utanför den "lånade" gården. I vilket fall, nu känns det läge för lite bloggande igen, fast nästa vecka är stressen tillbaka. Men vem är inte stressad i dessa tider? Jo, i och för sig, jag vet ju några. MEN SKITSAMMA. Under årets sista vecka är dock ambitionen att summera de öl som recenserats sedan bloggstarten, samt presentera några av de hundratals öl som ligger på väntelista för bloggen. Min Mephistophele's Stout (16%) har jag faktiskt inte inmundigat ännu. För övrigt har jag gjort en hel del glögg, och recept kommer snart, känns som att klockan tickar. Idag ska jag recensera ett öl vars tillverkare ligger mig varmt om hjärtat.

I samband med min bemärkelsedag i höstas gav söta Hanna mig en trevlig present, närmare bestämt Rogue XS Imperial Younger's Special Bitter (7,4 %). Flaskan, som i sig väger som ett höganäskrus, öppnades med spänd förväntan. När jag hällde upp ölet, min teknik som vid det aktuella tillfället inte var den bästa, gjorde att det skummade riktigt rejält. Färgen har nyans av koppar och ser riktigt smaskig ut. I smak extremt beskt och maltigt, en syrlighet som är påtaglig, kraftigt inslag av citrus. Tänk dig en tidig höstdag, du befinner dig i en djup mossig barrskog och drar in ett djupt andetag. Ungefär så smakar ölet. Rogue XS Imperial Younger's Special Bitter är ett mycket trevligt öl, men favoriten, än så länge, i hård konkurrens med Rogue Chocolate Stout (6%) (jag vet att det inte är rättvist att jämföra), är alla gånger, se länk: Rogue Smoke Ale (7%).

Bryggeriet Rogue Ales beläget i Ashland, Oregon, startat 1988 (jävligt bra år för övrigt), är alla kategorier, någonsin, mitt favoritbryggeri, och vid besök på Bishop Arms blir det nästan alltid en eller två för min del icke beprövade sorter. Men köper man två extra spännande öl från Rogue är man helt plötsligt uppe i nästan 400 kronor :-)

Jag ska försöka gå igenom allt i deras sortiment innan utgången av 2010. Jag vet inte om Rogue XS Imperial Younger's Special Bitter fortfarande finns i Systembolagets sortiment, men om så är fallet så ska du lätt köpa en flaska. Priset ligger runt 140 kronor/flaskan enligt uppgift.

Betyg: 4.5 (5.0)
Pris: gåva.

Bishop arms i Malmö

Kalle och jag hade en mycket trevlig kväll på Bishop arms i Malmö, där ömsom nytt ömsom beprövat öl hamnade på vårt bord. Har fattiga bilder i mobilkameran som jag ska lägga upp vid lämpligt tillfälle, eller vänta, blir bättre om ni googlar. Nåväl, här kommer en recension:

Jag gick ut rejält hårt med en Rogue chocolat stout (6.3 %). Spännande. Och som den smakade choklad! Rakt genom hela vägen från strupe till blåsa. Glädjande! En fantastisk öl som jag kommer kasta mig över om den dyker upp på bolaget. 180 kronor/65cl är kanske lite väl häftigt att lägga ut, men klart värt det denna gång. Betyg 5.0 (5.0). Samtidigt som jag avnjöt min Rogue slök Kalle en Hercules double IPA (9.1 %) från Great divide, som inte direkt är min melodi, extremt bitter, citron och en grapefruktkänsla sväller i munnen. Aggressiv! Betyg 2.0 (5.0).

Nästa öl blev en Bath ales wild hare (5.0 %), en extremt vidrig öl som jag någon gång förra året beställde på Brogatan i Malmö. Nu gick Kalle också på denna utan min vetskap när jag var på dass. Ett misstag, en vattnig, obalanserad öl som endast bidrar till ett jobbigt grimanserande i ansiktet. Betyg 1.1 (5.0) Jag var därefter sugen på en isländsk öl eftersom jag ska åka till öriket i februari, men framme vid baren ändrade jag mig och köpte istället Hook Norton Haymaker (5.0%), en somrig öl som upplevdes som extremt ordinär. Orkar inte orda för mycket om denna, köp om du vill, men jag säger: köp ej. Betyg 2.0 (5.0).

Nästa öl, börjar bli trött på att rabbla nu, blev: Gordon (8.7 %), bryggd av Oskar Blues Grill & Brewery i Colorado, USA. En djup smakupplevelse, karamell, citron, en härlig karaktär. En klassiker som har druckits tidigare och som aldrig blir fel. Betyg 4.5 (5.0). En annan amerikansk öl på burk från samma bryggeri är old chub scottish style (8%), smakerna är en rökig mix av choklad och karamell och är underbart god. Plus för colanyansen i färgen. Betyg 4.6 (5.0).

När kvällen började lida mot sitt slut var det roligt att påbörja avslutningen med en Rogue brutal bitter (6.2%). Men denna öl var en besvikelse, sanslöst obalanserad med en brutal eftersmak. Kommer inte att köpas igen. Betyg 1.8 (5.0). Slutligen, spiken i kistan blev en Corne du diable (6.5 %) från Brasserie Dieu du Ciel i Montreal. Skumkronan var hypnotiserande! En India Pale Ale med en fruktig och trevlig smak. Mycket god! Betyg 4.0 (5.0).

Detta var allt vi hann med denna torsdagkväll. Den 7 november är det dags för ett besök i köpenhamn för ölinköp. På återseende!