Ditt och datt i helgen

Ett annat intresse är ju skor, och känner mig väldigt nöjd över att ha köpt Adidas, Greenstar Aqua Blue Shoes från Zoovillage.com. I stundens glädje klickade jag också till mig en snygg tröja från Adidas. Mer än så blev det dock inte eftersom jag handlade på Zoovillage precis innan jul och jag är ju annars rätt sparsam. Sajten har minst sagt ett trevligt sortiment och är pålitliga!

För övrigt har det naturligtvis druckits en hel del öl i helgen. Jag pallade inte, eller mer korrekt sagt inte tid, att ta mig bort till Hansacompagniet i fredags, så fick bli sunkbolaget på Östra Förstadsgatan. Väl där Köpte jag 3 flaskor Grebbestad (5 %), 3 flaskor Newcastle (4,7 %), 1 flaska Nils Oscar rökporter (5,9 %), 1 flaska Breznak (5,1 %), 1 flaska Zeunerts (5,3 %) höga kusten. Breznak var det öl som jag inte hade smakat, och det var en mycket positiv överraskning. Jag är absolut ingen anhängare av tjeckisk öl som normalt sett (i mitt tycke) är bleka, blaskiga och smaklösa (till skillnad från polsk öl!). Breznak hade tydligt inslag av honung, vilket är en favorit precis som vanilj (dock ej smaksatt med vanilj i Breznak) och överhuvudtaget en fruktig karaktär. Väl balanserat. Nästa gång ska jag köpa ett tiotal flaskor och ställa undan i ett skåp i en vecka eller så :-)

Helgens dryck var annars vitt vin. Inget märkvärdigt vin som förtjänar att nämnas här, blev bag-in box som jag normalt sett inte handlar, utan flaska är ju ett givet val. Hade Hannas föräldrar och syster med respektive här igår, och då passade det bäst med vin och i en större mängd. Jag tycker ju nästan lika mycket om vin som öl så jag klagade inte! Senare på kvällen blev det ett tre timmar långt liveframträdande på Palladium med spoken-wordartisten Henry Rollins. Intensivt, laddat och intressant är en bra sammanfattning av uppträdandet.

Imorgon släpper Systembolaget en del intressanta nyheter. För min del inhandlas följande öl:

- Anderson Hop Ottin IPA (7 %)
Ett mycket bra öl som jag har fått äran att testa tidigare.
- Sotholmen Extra Stout (7 %)
Skall bli extremt spännande! Har tänkt på detta öl åtminstone en gång/dag sedan jag fick reda på att det skulle släppas på bolaget.
- Dugges Spring Beer(4,7 %)
Snygg etikett, är annars tveksam.
- 1/2 Idjit! (7 %)
På förhand känns detta som en riktig höjdare!
- English Dark Stout(6,8 %) från Stensbogaard Bryghus.
Kan inte bli fel!

Waterloo Double Dark 8,5 %

Idag är det dags att recensera ett fantastiskt öl. För egen del är detta ju inte så ovanligt, även om jag ibland skriver om mindre bra öl, men det är så mycket enklare att skriva och därmed förmedla tankar om ett bra dito.

Detta öl är faktiskt så bra att jag längtar tillbaka till Belgien tack vare blotta tanken på Brasserie Du Bocq's mästerverk Waterloo Double Dark 8,5 %. Var mycket populärt i Bryssel, på de rätta ställena så att säga. (jag är väl införstådd med att bilden kanske är en aning missvisande, hihi) Enda öl som slog detta under resan var Triple Karmeliet (8,4 %).

Passande adjektiv för Waterloo Double Dark 8,5 % är mustig, rostad, russin, maltig, karamell, extremt lätt fruktig och en fräsch jästkaraktär som pricken över i:et. Till färgen härligt brunaktig, men vissa rödtonade inslag. Svagt kolsyrad. Bättre än så här blir det helt enkelt inte!

Kolla in bryggeriets hemsida vettja. Informativ och lättöverskådlig.

Betyg: 5.0 (5.0)
Pris: Minns ej, mellan 2 och 3 euro.
Tillgänglighet: I Belgien.

S't Landelin Mythique 7,5 %

S't Landelin Mythique bryggd av franska Les Brasseurs de Gayant intogs senast veckan innan jag åkte till Belgien, om minnet inte sviker mig helt. Ölet är egentligen inte särskilt bra enligt min smak, men trots detta har jag köpt ölet några gånger (bland annat på Systembolaget), dock med några års mellanrum. S't Landelin Mythique hamnar nog i en kategori som kan beskrivas som ett öl som jag vill testa och testa åter igen, för att se om upplevelsen blir annorlunda. Men nä, nu är det nog färdigköpt för min del. Nu senast blev jag i och för sig bjuden av min gode vän Jonas. I ärlighetens namn har jag inte råkat på några bra franska öl, men det finns säkerligen bra sådana.

I detta ljusa klosteröl är humlen till en början ganska påtaglig för att övergå till stillsamhet. Skarp citrussmak och inslag av blommor, ja kanske rentav lite väl mycket som gör att ölet blir en aning parfymaktig. Ett öl som dricks bäst på sommaren. Gyllenbrun till färgen och en minimal disighet skådas vid upphällningen. S't Landelin Mythique är inget märkvärdigt öl, inget extra, men det är inte heller något större fel, klart värt att testa en gång, men inte två, tre eller fyra gånger.

Betyg: 2.8 (5.0)
Pris: 49:90 för 750 ml.
Är tillgängligt i Systembolagets ordinarie sortiment. Just nu finns 24 st flaskor på Hansacompagniet. Jag måste inflika att ölet är ju väldigt prisvärt trots allt. Har läst på en del andra ställen att folk tycker literpriset är högt, men det är det ju naturligtvis inte!

Péché Mortel 9,5 %

Detta till färgen brutalt svarta, kaffearomatiska öl är tillverkat av kanadensiska Brasserie Dieu Du Ciel. Péché Mortel är ett öl som kanske borde drickas med måtta, vilket är sabla svårt eftersom det är så gott. Jag kan inte dra mig till minnes något annat kaffeöl som jag har smakat, men jag vet att detta inte stämmer. Det har jag naturligtvis gjort. Péché Mortel är dock minnesvärt och kommer drickas fler gånger. Garanterat!

Och recensionen då? Tja, den blir ju inte revolutionerande, ölet fanns tillfälligt hos Systembolaget i höstas och har avhandlats här och där. Men det som jag först lade märkte till är (förutom att det är en produkt från högkvalitativa Brasserie Dieu Du Ciel) att det är rättvisemärkt kaffe som tillsätts i samband med bryggningsprocessen. Coolt! För övrigt stark rostad doft och i smaken finns vissa söta inslag, vilket jag tycker är positivt. Det är ju trots allt öl, och inte kaffe. Kaffesmaken balanseras med inslag av kakao och rostade nötter. I konsistens är Péché Mortel ganska tjockt, vilket passar bra då det annars hade känts blaskigt. Sammantaget ett underbart öl som kommer att avnjutas på Brasserie Dieu Du Ciel när jag åker dit i månadsskiftet maj/juni. Betyg blir högsta, det vill säga 5.0 (5.0).

I höstas testade jag även deras Rigor Mortis ABT (9,5 %). Kommer inte att orda om denna nu, men eftersom etiketten är så sinnessjukt snygg så sitter ju en bild fint.

Jaaa, vad ska jag mer skriva nu när jag har tillfället i akt? Ska åka till Island i början av februari. I söndags var jag inne på deras motsvarighet till Systembolaget. Hade inte tid att kolla så noga, men hade tänkt testa det jag inte har druckit, vilket blir en hel del:

Lava stout (9,4 %)
Freyja (4,5 %)
Thule (en mängd varianter)
Skri (konstigt tecken) jökull
Viking (en mängd varianter)
Móri (5,5 %)
Samuel Adams Cream Stout (4,7 %)
Föroya Black Sheep (5,8 % + andra varianter)
Yanjing (4,5 %)

Synpunkter?

Dark Force 9 %

Dark Force är ett förbaskat trevligt öl från norska Haandbryggeriet. Jag har tidigare endast druckit deras Ardenne Blond (8%) som imponerade. Vid samma tillfälle köptes Dark Force. Ölet är vid upphällning som det svarta guldet, kolsvart. Kraftig kolsyra och ett sotaktigt skum som hänger med länge. Utpräglad kaffsmak och framför allt en touch av whiskey, mycket spännade. Denna smakupplevelse kryddas av en "bränd" karaktär vilket på något sätt blir en fulländelse. Såklart högsta betyg, det vill säga 5.0 (5.0). Pris: Tror att priset var 43:90 för 500 ml. Verkar som att Dark Force har utgått ur Systembolagets tillfälliga sortiment. Däremot finns just nu Ardenne Blond (Hansacompagniet) Haandbakk (7 %) (Hansacompagniet) samt Norwegian Wood (6,5 %) på bolaget.

Några eldsjälar startade Haandbryggeriet 2005 i norska Drammen och har ett tjugotal öl i sitt sortiment. Deras öl var en mycket trevlig upplevelse under förra året och jag ser fram emot fler under 2010.

Ölporr på Bishop Arms i Malmö

Igår var det dags för årets första besök på Bishops i Malmö. Ska mer eller mindre utförligt beskriva och betygsätta de öl som vi drack.

Rogue Deadliest Ale (Northwestern Ale) (6,2 %).
Betar successivt av Rogues sortiment och Kalle tog initiativ till att börja kvällen med en Rogue Deadliest Ale. Jag hade lite svårt att se färgen i den skumma lokalen, men helt klart grumlig vätska. Kraftig humle, söt och bitter på samma gång. Ganska lång eftersmak. Överhuvudtaget ett friskt öl som på något sätt landar i kategorin roligt att testa en gång. För övrigt är ölet dedicerat till TV-serien Deadliest catch som sänds på Discovery. Serien skildrar ett gäng fiskare som på båten Northwestern på ett hänsynslöst sätt fångar krabbor, och Rogue skänker tyvärr en summa pengar för varje såld flaska till en fond för fiskare. Betyg: 3.0 (5.0). Pris: ligger väl runt 190 kronor för 650 ml.

Mort Subite Gueuze Lambic (4,5 %).
Detta öl har jag tidigare kortfattat avhandlat, drack detta i Belgien. Krispig och syrlig, inslag av äpple och druva, smakade inte lika bra igår. Vet ej varför. Dock ett läskande öl, som ni klart måste testa när möjlighet ges. Betyg: 4.0 (5.0). Pris: 68 kronor för 225 ml.

Duchesse de bourgogne (6,2%).
Vilken nitlott! Tänk dig tanken att krama ur en svettig strumpa efter en lång innebandymatch i ett glas, då har du Dushesse de bourgogne. Detta röda öl från Flandern luktar illa, syrligheten är enormt påtaglig. Tänk dig en gryta med rödvin, och sedan slänger du i övermogna körsbär, röda äpplen, lingon, russin och kryddar detta rejält med det ena och det andra. Oerhört komplext, och jag har svårt att se parallellen till öl. Framställs genom att 18 månader ekfatslagrad öl blandas med yngre sådan. För övrigt är ölet en hyllning till Maria av Burgund, en historiskt viktig person för människorna i Flandern. Skumkronan hänger med länge, men det är det enda positiva jag kan finna med detta öl. Usch. Betyg 1.5 (5.0).

Därefter beställde vi in ett gäng humlebomber, inte alls min typ av öl, så de kommer mest bara att omnämnas som en slags ölanteckning för min egen skull:

Founders Centennial IPA (7,2 %). Inslag av citrus, gräs, hm, kändes ganska frisk. Svag kolsyra, ganska spritig. Betyg: 2.0 (5.0).
Stone Ruination IPA (7,7 %). I smak ungefär som ovanstående, inslag av citrus, en aning barrig om man kan skriva så, besk som katten. Många grimaser blev det. Betyg: 1.9 (5.0).
Mikeller Amarillo Single Hop IPA(6,9 %). Bitter och tråkig öl, skogskänsla precis som ovanstående. Tungt öl som jag håller mig ifrån. Sämst bland dessa humleexplosioner. Betyg: 1.5 (5.0).
Titan IPA-Great Divide (7,1 %). Tja, vad ska jag skriva? Som ovanstående typ, alkoholsmaken dold, bra! Betyg: 2.0 (5.0).
Gordon (8,7 %). Recenserade denna vid ett tidigare besök 2009-10-31.

Under kvällen köpte jag också Mariestads årgångsporter (5,9 %) som däremot är ett fantastiskt öl, har druckit denna även i veckan, så tänkte recensera denna separat vid ett senare tillfälle. Kostar 15:90 för 330 ml på Systembolaget.

På fat blev det Harviestoun Bitter & Twisted (4,2 %) som kändes julig medelst dess kryddning. Syrliga inslag av clementin och apelsin. Medelkraftig beska. Ett trevligt öl, även om det inte var någon upplevelse eller så, men sådana förväntningar hade jag inte heller. Betyg 3.0 (5.0).

Som en parantes kan nämnas att på vårt bord hamnade en flaska BrewDog Tokyo Imperial Stout (18 %). Såg sjukt spännande ut, och en sådan blir det lätt nästa gång.

Årets första besök på bolaget

Det nya året har börjat bra! Som vanligt på fredagarna efter jobbet besöktes Hansacompagniet och ni vet vilken butik. När jag kikade på deras hemsida idag och funderade på vad jag ville ha så kändes Hornbeer Caribbean Rumstout (11 %) som ett gjutet köp. Rom och vanilj är fanimej den trevligaste smakkombinationen som finns! Imorgon ska jag och Kalle ta en pubrunda, antingen Bishop eller varför inte premiär på Tröls? Som uppvärmning blir det ovannämnda öl.

Jag har gått och tänkt på rom hela dagen mellan varven på psyket och jobbet (inte jag som är där då (på psyket), utan mina brukare, och slog även till med en flaska Matusalem Solera 7 (40 %) tillverkad i Dominikanska republiken. Inget märkvärdigt alls eller så, men å andra sidan är jag inte särskilt kräsen. För övrigt ett par burkar Newcastle (4,7 %), ett höjdaröl som aldrig någonsin känns fel.

Imorgon har jag tänkt recensera några öl inför utgången. Tiden är för tillfället knapp, känns som att stressen sitter i fortfarande från jul- och nyårsvansinnet!

Kalasöl och ölvännernas matbok

Det nya året inleds med en Nils Oscar kalasöl (5,2 %). Tja, jag är ju egentligen inget "fan" av Nils Oscar och deras öl, undantaget deras rökporter som är himmelsk god. Kalasölet känns väldigt nyårsaktig (dock dracks ingen sådan på nyårsafton) och passar bra här ute på den "lånade" gården. Den smakar fortfarande aska, men klart mycket godare nu är förr. Ölet är något mittemellan ljust och mörkt, och det är kanske det jag inte gillar. Ska man göra något ska man göra det ordentligt, eller strunta i det, antingen eller! Smakförnimmelserna är karamell samt så har ölet en rostad och brödig karaktär. Medelbeska. Ett ordinärt öl med en snygg etikett som säkert passar bra till kött, men det är ju inget jag föredrar milt sagt. Däremot ska jag hugga in på deras spritsortiment vid kommande lämpliga högtider.


Betyg: 2.0 (5.0)
Pris: 18:90 för 330 ml.
Nils Oscars kalasöl finns i röda näsans ordinarie sortiment.

Men nu, till något som är oerhört spännande. Jag hittade en fantastisk bok här i huset, nämligen "ölvännernas matbok" med förord av den autodidaktiske mångsysslaren Lasse Åberg!? Låter det inte fantastiskt? I boken, citat: ger ölvänner som Lasse Åberg, Eva Dahlgren och Werner Vögeli sin syn på världens mest sägenomspunna kulturdryck, och här presenteras dessutom fakta om ölet (ojdå) och tillverkningen. Allt illustreras med bilder i 4-färg! (hoppsan).

I syfte att korta ner inlägget har jag fotat (en aning dålig kvalité, har ont om tålamod när det gäller kameror) följande intressanta uppslag, läs och njut, det gjorde jag (kanske enda fördelen med att bilderna blir gigantiska när man klickar på dem här, haha) .

Läsvärt är Eva Dahlgrens, puh, nästan ogripbara, första ölupplevelse: "öl är rockvärldens champagne" samt möte med ölhäfvarne (mannen längst fram i blå byxor och stilig mustasch är för övrigt Hannas morfar). Vill ni se fler uppslag från boken så hojta till.