Igår var det dags för årets första besök på Bishops i Malmö. Ska mer eller mindre utförligt beskriva och betygsätta de öl som vi drack.
Rogue Deadliest Ale (Northwestern Ale) (6,2 %).
Betar successivt av Rogues sortiment och Kalle tog initiativ till att börja kvällen med en Rogue Deadliest Ale. Jag hade lite svårt att se färgen i den skumma lokalen, men helt klart grumlig vätska. Kraftig humle, söt och bitter på samma gång. Ganska lång eftersmak. Överhuvudtaget ett friskt öl som på något sätt landar i kategorin roligt att testa en gång. För övrigt är ölet dedicerat till TV-serien Deadliest catch som sänds på Discovery. Serien skildrar ett gäng fiskare som på båten Northwestern på ett hänsynslöst sätt fångar krabbor, och Rogue skänker tyvärr en summa pengar för varje såld flaska till en fond för fiskare. Betyg: 3.0 (5.0). Pris: ligger väl runt 190 kronor för 650 ml.
Mort Subite Gueuze Lambic (4,5 %).
Detta öl har jag tidigare kortfattat avhandlat, drack detta i Belgien. Krispig och syrlig, inslag av äpple och druva, smakade inte lika bra igår. Vet ej varför. Dock ett läskande öl, som ni klart måste testa när möjlighet ges. Betyg: 4.0 (5.0). Pris: 68 kronor för 225 ml.
Duchesse de bourgogne (6,2%).
Vilken nitlott! Tänk dig tanken att krama ur en svettig strumpa efter en lång innebandymatch i ett glas, då har du Dushesse de bourgogne. Detta röda öl från Flandern luktar illa, syrligheten är enormt påtaglig. Tänk dig en gryta med rödvin, och sedan slänger du i övermogna körsbär, röda äpplen, lingon, russin och kryddar detta rejält med det ena och det andra. Oerhört komplext, och jag har svårt att se parallellen till öl. Framställs genom att 18 månader ekfatslagrad öl blandas med yngre sådan. För övrigt är ölet en hyllning till Maria av Burgund, en historiskt viktig person för människorna i Flandern. Skumkronan hänger med länge, men det är det enda positiva jag kan finna med detta öl. Usch. Betyg 1.5 (5.0).
Därefter beställde vi in ett gäng humlebomber, inte alls min typ av öl, så de kommer mest bara att omnämnas som en slags ölanteckning för min egen skull:
Founders Centennial IPA (7,2 %). Inslag av citrus, gräs, hm, kändes ganska frisk. Svag kolsyra, ganska spritig. Betyg: 2.0 (5.0).
Stone Ruination IPA (7,7 %). I smak ungefär som ovanstående, inslag av citrus, en aning barrig om man kan skriva så, besk som katten. Många grimaser blev det. Betyg: 1.9 (5.0).
Mikeller Amarillo Single Hop IPA(6,9 %). Bitter och tråkig öl, skogskänsla precis som ovanstående. Tungt öl som jag håller mig ifrån. Sämst bland dessa humleexplosioner. Betyg: 1.5 (5.0).
Titan IPA-Great Divide (7,1 %). Tja, vad ska jag skriva? Som ovanstående typ, alkoholsmaken dold, bra! Betyg: 2.0 (5.0).
Gordon (8,7 %). Recenserade denna vid ett tidigare besök 2009-10-31.
Under kvällen köpte jag också Mariestads årgångsporter (5,9 %) som däremot är ett fantastiskt öl, har druckit denna även i veckan, så tänkte recensera denna separat vid ett senare tillfälle. Kostar 15:90 för 330 ml på Systembolaget.
På fat blev det Harviestoun Bitter & Twisted (4,2 %) som kändes julig medelst dess kryddning. Syrliga inslag av clementin och apelsin. Medelkraftig beska. Ett trevligt öl, även om det inte var någon upplevelse eller så, men sådana förväntningar hade jag inte heller. Betyg 3.0 (5.0).
Som en parantes kan nämnas att på vårt bord hamnade en flaska BrewDog Tokyo Imperial Stout (18 %). Såg sjukt spännande ut, och en sådan blir det lätt nästa gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar