onsdag 4 november 2009

Chimay blå och Chimay vit


Dags att recensera en gammal bekant, eller snarare två kära vänner på en och samma gång, Chimay blå och Chimay vit.

Chimay är beläget i den belgiska provinsen Hainaut. I denna kommun finns ett kloster, Notre Dame de Scourmont, och i detta kloster finns ett bryggeri, Biéres de Chimay. Här framställs ett trevligt trappistöl som heter Chimay. Alltså den öl som jag skriver om här. Klostret grundades 1850 och den kommersiella bryggningen startade 1862. I bryggeriet framställs 3 öl, som med övertydlig pedagogik kan indelas efter färgen på etiketten, blå (bleu), röd (rouge) och vit (blanche). Framför mig har jag alltså blå och vit. Röd har jag aldrig druckit av någon okänd anledning. Lite kuriosa är att före 1990-talet saknade ölen etikett, och skildes enbart åt av kapsylernas färg.

När jag var i Belgien var blå Chimay klart vanligast, faktiskt endast den Chimay som fanns på random pubar, men på rätt ställe hade självklart vit och röd gått att hitta.

Själv föredrar jag blå Chimay, den känns helt enkelt lite mer rejäl. Blå Chimay benämns Grand Réserve, vilket antyder att den är lämplig att lagra. Alkoholstyrkan är 9.0 % med en lagom söt känsla i smaken.

Chimay vit är trippeljäst, mörkt gyllene till färgen och mer humlad än de övriga Chimay-ölen. Styrkan är 8.0 volymprocent. Lite enklare, lite mindre smak, men en väldigt trevlig öl som liksom tidigare är given då och då.

Chimay blå

Betyg: 4.2 (5.0)
Pris: 28:90 för 330 ml.
Ingår i Systembolagets ordinarie sortiment.

Chimay vit

Betyg: 4.0 (5.0)
Pris: 26:90 för 330 ml.
Ingår i Systembolagets ordinarie sortiment.





1 kommentar:

  1. Hej Alexander

    Här kommer nu den efterlängtade recensionen av de två öl, vilka jag köpte in för en tid sedan.
    De har hängt i kylen ett tag, men nu är de uppdruckna.....slurp
    Den första ölen var ju en Sierra Nevada "pale ale" 5,6%. Jag smakade, smakade och smakade och det enda jag kommer på att säga om detta ölet är grapefrukt, det smakade jätte mycket grapefrukt. Fyllig smak och jag gillade den faktiskt. Kan tänka mig att dricka den igen. Inte alls dum.
    Ja Alexander, mina utlägg kring ölet är inte lika omfattande eller uttömmande som dina, men du har troligtvis druckit ett antal fler öl än jag. Med detta vill jag säga, fniss, att du säkert tränat smaklökar och vokabulär i en helt annan omfattning än jag i ämnet öl...nåja...för att återgå till detta fantastiska ämne...nästa öl..
    Nästa öl var Brother Thelonious "belgian style abbey ale" 9,4%. Det här ölet smakade mörk sirap, fudge och cola om det låter begripligt. Stark lite kryddig eftersmak. Den var god, men för en liten Mija räcker det med en halv flaska och sedan är man liksom mätt. Alkoholhalten är hög, men det smakades faktiskt inte utan övriga smaker tog över. Flaskans etikett är urläcker. Den får en verkligen att fundera.
    Imorgon skall jag titta efter några nya öl som ser kul ut. De blir säkert stående några veckor i min kyl för att mogna lite, men sen skall de avsmakas å det högtidligaste.

    Mija

    SvaraRadera